Imålning av hällristningar – omtvistad metod
Hällristningarna på Aspeberget i Tanums världsarv är ifyllda med röd färg. Foto: L. Ragnarsson. Att fylla
Start › Visualisering
Riksantikvaren har siden 1990-tallet arbeidet for å gradvis redusere og i størst mulig grad unngå fortsatt oppmaling av helleristninger. Det kreves idag dispensasjon fra kulturminneloven for å utføre oppmaling siden dette anses å være et inngrep i kulturminnet. Dette skyldes at praksisen flere steder har bidratt til skade, irreversible endringer og skjemming av kulturminner. Oppmalingen påvirker også publikums mulighet til en mest mulig autentisk opplevelse av bergkunsten og har også negative konsekvenser for forskningen. Denne praksisen har også vært gjenstand for sterk internasjonal kritikk.
Tilrettelegging for publikum uten oppmaling krever bevissthet i forhold til valg av egnede lokaliteter, installasjoner og informasjon på stedet. Riktige lysforhold er viktig for opplevelsen og publikum må informeres om når forholdene er optimale. I likhet med naturfenomerer som nordlys og midnattsol kan det heller ikke forventes at helleristningene er like tilgjengelige til enhver tid. Dette krever en holdingsendring som det vil ta tid å etablere.
Under 1950-talet börjar man på många håll i Sverige fylla i hällristningar med röd färg efter inspiration från hur Riksantikvarieämbetet målade i runstenar. Imålningen av hällristningar har aldrig handlat om rekonstruktion, utan enbart om att synliggöra dem för allmänheten. Det innebär också att det visuella går före ristningarnas värde som historiska källor.
Enligt den svenska kulturmiljölagen är det enbart anställda vid Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna som får förändra en fornlämning. Länsstyrelserna kan också ge uppdrag åt någon utanför myndigheterna att till exempel ta bort påväxt från en hällristning eller måla i den. Om det utförs kritning eller målning av hällristningar utan tillstånd, är det ett brott mot kulturmiljölagen.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har hittills arbetat enligt principen att endast måla i ristningsytor som tidigare varit imålade. Det innebär till exempel att de stora besöksmålen inom världsarvet Tanums hällristningar är färgsatta, men att det stora antalet ristningar inte är det. När nyfynd görs finns tillfälle att fundera på hur de ristningarna bäst förvaltas och synliggörs. Då kan frågan om imålning diskuteras, och om det är bästa sättet att sprida kunskap om hällristningarna.
Att synliggöra hällristningar utan att måla i dem kan bli en utmaning. För att komma framåt i utvecklingen av nya metoder är visualisering ett av de tre delprojekten: Delprojekt 2 – Visualisering av omålade hällristningar. I delprojektet ska olika typer av visualiseringsteknik för omålade hällristningar testas och utvärderas.
Hällristningarna på Aspeberget i Tanums världsarv är ifyllda med röd färg. Foto: L. Ragnarsson. Att fylla
Ljussättning av ristningar i Solberg, Sarpsborg kommun. Foto: A. Kjersheim, Riksantikvaren. Den nya energisnåla LED-tekniken, i
Augmented reality Förstärkt verklighet, eller den mer kända engelska benämningen AR – augmented reality, är en
Vingen i Bremanger, Vestland, Norge er en av Europas største konsentrasjoner av helleristninger fra eldre steinalder.
På samhell.se använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”